lapponica

Tiden går fort och helt plötsligt så är det snart ett nytt år. Det här året har varit det mest händelserika året jag haft på länge. På gott och ont..Tänkte först summera året som gått i en löpande text men insåg att så mycket har hänt att det bara skulle bli rörigt. Istället så har jag valt ut godbitarna ur 2010, månad för månad...

JANUARI: kommer hem från en underbar resa i indien som har lärt mig enormt mycket. Har fått se och lära mig saker som jag skulle önska att alla andra också fick lära sig. Dock var det mer än en gång under resans gång som det skar i hjärtat..Resulterade i att jag skaffade ett fadderbarn i indien. Kanske mina pengar kan göra lite nytta...
Planen är att jag ska göra min sista praktik på utbildningen men skolan ville annat:/ hejhopp..här börjar månader av brevväxling och humöret går upp och ner...

FEBRUARI: Är inte arbetslös då jag fortfarande är skriven på programmet men inte heller student då jag inte bedriver studier..finfint denna byråkrati i välfärdens sverige..jomenserruatt...Tur att man har lite extrajobb som gör att man inte behöver ställa sig bland de hemlösa och köa för soppa(vilket jag gjorde på nyårsafton i new delhi...luktade gott och jag var hungrig...hade dessutom väldigt trevligt och kommer definitivt inte glömma det nyåret:)) Denna månad kan nog benämnas som skitmånad..ingen ork att ta tag i något och om jag skulle gjort det hade jag inte vetat vilken ände jag skulle börja..Inser att det inte går att ha det såhär..konditionen blir dessutom sämre. Bestämmer mig för att på allvar börja träna och innan jag ångrar mig så anmäler jag mig till stockholm halvmara..jag menar, 1 mil kan man plåga sig igenom men 2,1??neee...sagt och gjort.Märker resultat snabbt och får tillbaka livsgnistan..Tränar envist på 3 pass/vecka med den där djävulen på axeln som säger- du är ingen löpare..du är ingen löpare...men serru..det skiter jag i!

MARS: träningen tuffar på och jag börjar registrera mina pass som löpning och inte jogg..Vad nu skillnaden är tvista de lärde fortfarande om...Den sport jag hatat mest älskar jag nu villkorslöst!...bara jag skulle ta och skippa de där kraven på en själv så skulle det nog gå ännu bättre..Annars är denna månad en mellanmånad. Händer inte så mkt annat än att jag fortfarande inte fått återuppta mina studier och således får jaga jobb. En stress som tar bort lite av träningsresultaten om jag själv får gissa..Morbror fyller jämnt. Även mina kära vänner J & S passerar det berömda 30 strecket...Själv kan jag gotta mig i ungdomens gland liite till..

APRIL: En vulkan får sitt utbrott och lamslår hela världens flygtrafik..jojo..Så sårbara var vi...men de säger ju att man inte är starkare än den svagaste länken..Då vulkanen får sitt utbrott så befinner jag mig jobbandes vid porten till norra ishavet. En hemresa som skulle ta 4 timmar tar nu 48 timmar..men det gjorde mig inget..Varför irritera sig på saker jag ändå inte kan styra?? En annan när och kär vän passerar 30 strecket..Träningen flyter på och jag har äntligen kunnat börja springa utomhus..Springer dock fortfarande endast på de gamla vanliga stigarna som jag vet hur långa de är...

MAJ: Har klarat mig bra från förkylningar men maj månad så kom det, och det med besked. 3 veckor var jag sjuk med halsont och feber av och till...addera en rinnande snok på det..Hade planen att jag till vårruset skulle spräcka 30 min. gränsen på 5 km men börjar inse att det inte kommer att gå med den avsaknad av träning jag haft...tränar totalt 3 löppass på hela maj..menmen..det är dessa perioder pannben byggs tänkte jag..och jo..det var nog så..:) I maj så kliver även jag över 30 strecket- hur det kändes? tja..som vanligt..Dock alltid trevligt med fest och jösses vad många vi blev..av min krasslighet kändes nada.ehmm..vinpåverkan??? Av skolan fortfarande inget svar..jahapp...

JUNI: paniken över vad jag ska göra börjar åter igen krypa sig på. Endorfinerna av löpningen har tidigare dolt detta men med 1 månad utan träning så hinner man fundera mycket..Dock brukar jag alltid säga att det löser sig..och det gjorde det även denna gång..JUNI-AUGUSTI bedrevs i perioder i tromsö. Underbart sjukhus och underbar avdelning där jag kände att jag gick vidare och utvecklades i mitt yrke. En underbar känsla efter att ha känt att man stått och stampat ett tag...Nu kommer jag igång med löpningen igen och springer vårruset på 30:42...jajaja..vad är en bal på slottet...men nästa gång!..Införskaffar även en pulsklocka och antar att det bidrar till ökade träningsmängden...

JULI: andra jobbomgången i tromsö- och den där värmeböljan alla pratar om kan knappast ha nått tromsö...När jag kom i juni var det 2,6 plusgrader, nu har det kanske blivit 10 -12 grader iaf..brrr..träningen flyter dock på bra även om många pass blir på löpband då måsarna gjorde livet surt för en:( Springer för första gången längre än 10,5 km- Distansrekord med 14,2 km- tyvärr inne på löpband menmen..lyckan efter genomfört pass minns jag var stor!

AUGUSTI: sista jobbomgången i tromsö och träningen flyter på. Kommer äntligen under 30 minuters gränsen på 5 km!!! Fått klartecken att jag får fortsätta min utbildning till hösten..Hinner även vara lite i sthlm och umgås med vänner. Slår ytterligare distansrekord med 15 km...denna gång med fjälltopparna som följeslagare..snittempo 7:21..helt ok. Börjar även känna att ekonomin är på rätsida och unnar mig nya träningskläder:) Närmar sig slutspurten och jag drar på ytterligare en växel- springer kanske inte längre men i snitt mycket snabbare än tidigare...jag njuter! Hinner avverka tjejmilen men fast jag stod långt fram så avverkades den i gåtempo:/ sjukt mycket folk! Sandra gjorde premiär och gjorde bra ifrån sig! så nu är även hon biten av löparflugan :)

SEPTEMBER: Dagen D är äntligen här. Då jag ska springa för allt vad benen bär och ta den där medaljen. Målet som jag kämpat för sedan februari då jag sprang/gick 5 km på 39 minuter...Utan det målet i sikte och den träning det ledde till hade jag aldrig orkat med det år som varit- ett tufft år på många sätt..men det finns alltid en mening med allt brukar man ju säga...och det onda ledde till att jag fick en mycket bättre kondition än jag kunnat önska.. Hur var då känslan?? Ja jag var endorfinhög i 21 km och trodde inte det var sant. När jag fick medaljen så kom nästan en liten tår- och jag som tidigare suckat åt alla de som gråter då de går i mål...Nu inser jag varför...känslan av att ha åstadkommit ett uppsatt mål är stort- oavsett vad målet går ut på. Det stärker en som människa och utvecklar en...Studiemässigt då? Jo börjar min sista praktik och ett steg närmre examen..Kapar även min tid på 5 km ytterligare med 17 sekunder...Denna månad är underbar då jag umgås med nära och kära som jag inte hunnit med under sommaren samt att jag har en helt underbar praktikplats som gör att jag utvecklas dagligen. Både i mig själv och i min yrkesroll.

OKTOBER: en mellanmånad..löpträningen går på halvfart då jag saknar motivation och nya mål..Visst har jag mål och intentioner fastän halvmaran är avbetad, men orkar riktigt inte ta tag i det, Löppassen minskas till 1-2 per vecka för att ge utrymme för lite gruppass och styrka- något som min kropp behövde. Vikten börjar dock stadigt gå uppåt och jag styr om min kost. Skär ner på kolhydraterna då jag inte behöver ha dem som energi för långpass...

NOVEMBER: Praktiken slutar och har bara kvar min uppsats innan skolan är klar. Även denna månad får gruppassen vara i prioritet framför löpningen- allt för att inte tappa motivation att springa..Vikten går stadigt nedåt och jag mår bättre än på länge. Har även lite småjobb så jag behöver inte oroa mig för ekonomin ..skönt. Provar ett par jeans jag inte haft på 2 år och de sitter bra- dvs jag kan andas i dem :) Hinner även med några resor norröver

DECEMBER: Vikten fortsätter nedåt och träningen flyter på bra, känner mig dock halvkrasslig av och till. En förkylning som inte vill bryta ut kan vara såå irriterande. Stretar på ändock fast mer för att jag ska och inte för att jag vill träna. Menmen..kan inte vara roligt jämt. Hinner även med lite roliga jobb på bla nobelfesten och med kliniska prövningar. Har även lite glöggmingel och försöker komma i julstämning..Hinner även beta av ett libanesiskt julbord dagarna innan avfärd norröver. Hinner precis hem till mor & far med tåget innan "snökaoset" bryter ut..Dagarna efter hemkomst bryter förkylningen ut. I 6 veckor har jag väntat på förkylningen och äntligen kom den- och det med råge. December lär vi minnas som den snörikaste och kallaste månad på länge. I georgia föll snö, vilket de inte haft på 128 år. New york fick 75 cm snö på 12 timmar. Moskva fick en isstorm..Seine   svämmar över..Andra länder fick värmebölja. I norra sverige verkar vintern ha varit mest skonsam även om temperaturen stundtals kryper ner mot 30 strecket..


Jaha..det här var då mitt 2010..Snart är året över och ett nytt börjar..2011 har jag några saker som jag redan planerat medans det andra får vara oskrivet..

Jepp, nu kommer jag med mina dåliga ursäkter igen för att jag inte skrivit på länge. Men men..inget att göra åt utan bara inse att jag är periodare...Med det mesta. Dock är jag stolt att jag kommit bort från att vara periodare vad gäller löpning till att ha löpningen som naturlig del i min vardag- det går inte snabbt men jag utvecklas för varje pass..för varje vecka. Tidigare hade jag gått ut hårt för att sedan så sakta trappa ner då "viktigare" saker kom ivägen- jag menar- ett avsnitt av Greys anathomy kan man väl inte missa?? eller jag måste plugga,städa, laga mat..ja listan kan göras hur lång som helst och antar att det är fler som känner igen sig. Visst, jag har veckor då det bara blir ett löppass och veckor det blir 4..men sedan slutet av juni har jag inte haft 1 vecka utan ett endaste löpsteg..och DET är jag stolt över..

Något som jag däremot måste ta tag i är min mat. Jag anser själv att jag kan mycket om mat och näringsämnen och äter för det mesta bra mat vid lunch och middag. Mitt aber är frukosten- vilket jag tycker är konstigt då jag tidigare alltid värnat om frukoststunden- De senaste månaderna har jag vaknat mkt senare än vanligt och fått slänga i mig frukosten på bussen, vilket resulterat i att det blivit ngt kolhydratstinnt- eller bara kaffe-något som jag vet inte är så bra- Det i sin tur resulterar i att jag är superhungrig vid 10 och finns det kakor eller annat gott i fikarummet så slinker det gärna ner....Jamenhallå, det är ju bara att kliva upp tidigare..Jomenserruatt...jag lovar- det är inte BARA. De senaste månaderna har varit intensiva med slutspurten på min utbildning och jag är glad att jag har haft träningen så jag öht orkat existera på dagarna...Dock består mitt liv av för lite sömn just nu och den där halvtimmen längre på morgonen är såå underbar- trots att jag vet att det resulterar i 130 i puls för att hinna med allt...

Nåväl, ska sluta surra och faktiskt göra något åt saken. Idag har jag gjort i ordning lunch och mellanmåls lådor för hela veckan samt kokat ägg och köpt massa frukt. Allt för att jag ska få så bra matdag som möjligt. Jag har dock inte stora förhoppningar att jag kommer vakna tidigare men då kanske frukost kanelbullen och latten ersätts med ägg, banan och vanligt bryggkaffe istället..Däremot behöver jag tips på mättande och nyttiga frukostar (med inte allt för mkt socker) som man  kan äta "on the go" ...

jag fick den där d****a medaljen!!! Efter att sedan i februari pinnat på, mil efter mil, vecka efter vecka. I ur och skur, ja äntligen efter allt slit så har jag nu en medalj där det står "stockholm halvmarathon 2010"..Känslan att gå i mål var enorm. När folk berättade hur de fäller en tår eller två då de går i mål på maror/halvmaror/vasalopp etc så har jag tyckt det verkade konstigt..jamen jallå..visst är man glad att man kommit i mål..men gråta??

Jag måste då krypa till korset för när jag klöv mållinjen så klumpade det sig i halsen och det blev vått på kinderna..och jag lovar..det var inte svett som rann:) Så underbar känsla att nå ett mål man satt upp- ett mål som jag i augusti trodde var omöjligt att uppnå med tanke på min sommarträning som inte varit den jag önskat...

Hur var det då?? ja jag har lite svårt att redogöra för jag var så fokuserad att sätta ena foten framför den andra att jag hade svårt att ta till mig de orkestrar som spelade samt att jag tyckte att det var klent med folk som hejjade..tills jag insåg att banan vissa sträckor var kantade med folk men det var jag som var så inne i att andas och springa:) Det jag dock kommer ihåg var efter 3 km då jag fick akud vadkramp-aldrig hänt tidigare, såå pinsamt att stanna och stretcha efter ynka 3 km..nåja...sedan minns jag då tjejerna stod och hejjade på mig vid norr mälarstrand samt att 2 småtjejer high fivade precis innan...gav mig energi att tuffa på ett tag till...Kom även ihåg då vi precis efter sprang på kullersten mot riksdagen och fötterna & hjärnan vaknade till utav det ändrade underlaget...Sen minns jag även den gungande bron efter slussen som gjorde att jag allvarligt funderade om jag fått blodtrycksfall. Stannade upp och log när jag insåg att det var bron som gungade och inte jag-och fortsatte vidare.

Första fysiska utmaningen för mig kom efter tanto...kanske vid 15 km ngn stans..backen var gigantisk tyckte jag just då och pinade mig springandes uppför den för att jag visste att det skulle komma nedförs sen och att jag kunde få med lite fart...Sen vid 16 km så sa det pang i mitt vänstra knä..varje steg var som om någon stod med en tändare och eldade på mitt knä...insåg att jag var tvungen att gå en bit om jag skulle klara hela loppet- och medalj skulle jag ju ha- om jag så skulle krypa över linjen:)

Gick kanske 800 meter då f-n flög i mig och jag började springa igen..Var en rätt så behaglig sträcka fram till 19,5 då ngn fått för sig att placera en backe där...ytterst korkat...I det läget orkade min kropp men min knopp var inte riktigt på samma planhalva..Beslutade mig för att gå uppför krönet för att sedan transportera mig sakta sakta de sista dryga 2 km fram till mållinjen där man möttes av stor folksamling som hejjade och pushade samt operan som spelade ngt pampigt stycke....Spurtade (jaja så mkt jag förmådde efter 2 mil i benen) de sista 100 m med tjut i öronen och sportdrycken uppe i halsen...för att med som sagt glädjetårar ta emot medaljen samt en stooor kram från min hejjarklack!!! gulle er som supportat mig!!!

Status idag? Oförskämt fräsch i kropp, av knät känns som tur inget...Knoppen däremot verkar ha hamnat i ngn slags form av post lopp depression...Så snabbt som attans för att bota detta tillstånd så anmälde jag mig till hässelbyloppet i oktober:)

sitter på sista nattvakten och sista jobbpasset innan skolan drar igång på måndag..Spännande..Hade dock kanske önskat att jag kunnat vara ledig mer i sommar för att ladda för hösten samt för att kunna löpträna som jag önskat...Dock bara att inse fakta och utgå från det.Ger mig dock en stor klapp på axeln att jag pararellt med 60-75 timmar jobb/v hela sommaren tränat iaf 2 pass löpning- ibland 3 samt fått in 1 pass styrka/v . Resten av tiden har fördrivits med john blund som närmsta polare.

Dock har jag insett hur nattjobb påverkar kroppen samt prestationen- och tyvärr är det inte åt det positiva hållet..hmm man kanske ska skriva en studie om nattarbete och påverkan på kroppen rent fysiskt??...Nja- det får bli nästa projekt..först ska jag ta mig igenom en halvmara samt 1 termin i skolan...

Som sagt, detta är en natt i reflektionens tecken och om sömnen varit lite si och så med och att jag inte alltid fått ihop mina pass som jag önskat så måste jag ändå säga att kosten fungerat bra. Ända tills i veckan då jag måste ha fått någon slags pretraumatiskt stress syndrom inför halvan och proppar i mig allt som kommer i min väg- nyttigt som onyttigt- detta med en tröst: all energi är bra energi..ehh. vem lurar jag egentligen?? Nix bot och bättring och såhär 2 veckor innan det är time för loppet så ska jag vara snäll med min kropp och ge den bra med energi, god sömn och tillfällen till att bara vara....

jomenserruatt- det är jag jätte duktig på...kommer gå fint det här...eller hur var det nu igen jag brukar säga?? "sömn är överskattat"..och "vila kan man göra sen" eller "jag ska bara" hmm ..nämen nu kör vi väl bara ända in i kaklet tills det tar stopp eller?!:)

Sedan 19 juni har jag vart på resande fot..Endast varit hemma i min kära lya och underbara stad 18 dagar sedan dess. Nu sitter jag på ännu en nattvakt. 2 nätter kvar efter denna...bara 2 nätter...Sommaren har spenderats mestadels jobbande. Både hemma och i norge och antar att det är det som gör att jag kanske inte har lika stort tålamod och ork som annars. totalt ledig 13 dagar om man slår ihop det...:(
Hade jag inte jobbat idag så hade jag gått och hyrt en film och suttit och bölat till den. Jag som annars är totalt oblödig och inte förstår de som gråter tex till oprah eller extreme home makeover.

Hade det inte vart för M & T som förgyllt min vardag här uppe vid norra ishavet samt en underbar avdelning med goa kollegor så vette tusan om jag fixat det..menmen..som sagt snart får jag komma hem..

Tyvärr blir det inte semester då jag kommer hem utan skolan drar igång på måndag med praktik 10 v och därefter exarbete. Sen är jag klar ane ssk!! lovely..Däremellan hade jag tänkt hinna en tur till paris samt en fjälltur.en tur till umeå bör göras samt att jag skulle önska att jag hann en tur upp till luleå också.Ett halvmarathon skall springas och några smålopp därefter..Vad mer? ja jag ska ta igen all tid jag missat att umgås med mina kära vänner- mitt bränsle..För en sak är säker- denna höst lär bli tuff och då behöver jag all energi jag kan få :)

Jag måste erkänna- jag är en sån som gillar- eller rättare sagt älskar att planera...Något som jag nu med ljus och lykta gör..Vad?? Jo jag planerar min höst, eller snarare löparhöst.. Har suttit och kikar på marathon.se samt läst massa bloggar om löpning. För som sagt, i löparträsket är jag nyare än nyast...newbie so to speak:). Har bestämt att efter halvmaran ta en vecka helt fri från löpning-dock inte en ligga på sofflocket vecka utan veckan ska spenderas till alternativ träning. Jag ska testa lite nya pass på sats..bla zumba och piloxing- samt att jag ska ta långa och många höstpromenader:) Sen tänkte jag ställa upp i topploppet i oktober. Hur jag ska lägga upp min träning efter det är jag inte helt hundra på ännu, men det ger sig...Först ska jag klara mig igemon 2,1 mil...det andra tar vi sen...

I know...när jag loggar in så står det:senaste inlägg 3 v och 1 dag sedan..Bamm, bara rakt sådär i ansiktet. Nåja...bara att glömma och gå vidare. Bot och bättring.

Sist jag skrev hade jag mycket funderingar kring min löpning och var väl inte helt positiv och på glatt humör..Några veckor har hunnit gå och träningen har väl inte riktigt blivit som jag önskat..menmen. Inget att göra åt- jag kan ju knappast "träna tillbaka" 6 pass innan 11 september så bara göra det bästa av det..

Förra veckan var riktigt bra ur träningssynpunkt. Fick in 3 löppass. 1 medeldistans, ett kvalitetspass i form av  löpning 5 km med inslag av fartlek samt 1 långdistanspass på 14,6 km :). Denna vecka har också börjat bra. Blev 1 pass på 5 km där jag hade 2 km uppvärmning. Sen blev det intervaller i form a 45 sek springa tills man är blå i ansiktet och 90 sekunder aktiv vila- som egentligen är lögn för lagom tills man flåsat färdigt och åter igen fått tillbaka en normal ansiktsfärg- ja då ska man springa sig blå igen..De som vet kallar det nog intervaller i tröskelfart..menmen...jag vill nog kalla det springa sig blå intervaller:) Efter det så blev det 1 km lugn jogg för att återhämta sig..

Var precis på väg ut genom gymmet då M messade och sa att hon var på g in till stan om en timme..Gjorde då kovändning och bestämde att köra 30 min bålstyrka och sedan duscha för att vara fräsh som en nyponros och vara klar för middag ute i solen:) Man får ta tillvara de dagar som är kvar på sommaren:) Vi var inte de enda som slogs om platserna i solen kan jag lova...

Efter den underbara middagen i solen- som för övrigt gör att jag luktar som en vandrande vitlök- var det nattjobb som väntade. 1:a natten av 4...Sä här är jag nu och passar på att skriva då det är lugnt...

I morgon är det vilodag- välbehövligt efter 32 km i benen förra veckan och ett mkt bra kvalitetspass idag..Men på onsdag är det slut på vilan och resten av veckan kommer spenderas med mina polare tigerbalsam och kompressionstights...

efter att jag kommit hem från norge så har jag haft en rejäl svacka vad gäller träningen. Tvivlat både på min mentala och fysiska kapacitet. Pass som jag tidigare dansade fram under..eller tja var väl att ta i men som jag klarade utan att kämpa mig blå, ja de passen har triggat min puls upp mot nästan max. Dessutom har kroppen gjort omt och varenda led har skrikit "låt mig slippa" så de har sluppit. Vilket resulterat i 11 dagar utan ett enda löpsteg..ajaj..bådar inte gott. Halvmaran hägrar och idag är det 41 dagar kvar..huu..det kommer gå åt skogen...Idag var jag dock på 1 1/2 h. pulspromenad och kände att pulsen började trippa uppåt lite väl fort- dock gick den ner väldigt snabbt och pulsen jobbade 95% av tiden mellan 60-70% på max- vilket ju är syftet vid pulspromenader..men ändå...jag är rädd...kommer jag att klara 21,1 km?? tänk så har jag tränat sedan februari bara för att inse att jag är kass, jag är ingen löpare...

förresten..det blev DNS:/

sitter på nattvakt før 12e gången i ordningen och har 2 st kvar..der imellan har jag haft 7 "vanliga pass" Totalt 21 pass på 27 dagar. Har varit helt ledig 3 dagar. Visst er det tufft men det er sjalvvalt. Førhoppningen er att jag ska slippa jobba något i høst då jag studerar.

På de nattpass jag har så har jag 1 patient. Visst, det låter lite men nyopererade patienter kraver mer vård en de patienter som kommit sig ngn dag efter operation. Aven om det er lite mer att gora med den enda patienten en om det er en patient på vanlig avdelning så blir det andock tid till funderingar, surfandes på nett osv..

Før en stund sen fann jag massa underbara recept på aftonbladet och kande helt pløtsligt vad hungrig jag var..morr...framførallt på sushi. Ner man er her och jobbar så blir val kanske kosten inte det mest optimala. Trots att jag denna period haft en helt ok kosthållning, dock åt det lagsta hållet vad galler kalorier..Bra tycker val vissa..betald detox.MEN, ska man orka jobba så mkt som jag gør och samtidigt trana så måste kroppen få bransle...Kroppen måste få energi før att kunna utføra den aktivitet du satter den på, annars går den bara i katabolt lage och den traning du nyss utført var kanske inte till så stor nytta utan tog kanske mer en den gav..

Just nu sitter jag even med andra funderingar..Har ett løplopp som går av stapeln om ca 2 veckor och er fortfarande i valet eller kvalet om det kommer bli DNS eller inte..Jag vet att jag kommer klara den strackan men vill samtidigt gøra det på en bra tid..och det vette tusan om jag har førberett min kropp før..Tror jag har alldeles før få långpass i bagaget..menmen..får se får se..tar ett beslut på måndag...

Har idag kunnat gå min powerwalk till jobbet..Hur kommer det sig? har måsarna helt pløtsligt førintas? har jag utsatt dem før stora måsdøden?? Nejdå...det var helt enkelt bara lite mindre måsar idag. Dock fanns de dær men jag har funnit ut ett satt att undkomma att måsarna anvender mig som landningsbana..Ett paraply..En mås førsøkte landa på mitt paraply men den fick inget grepp och fløg iveg och ropade till sina polare att det inte var ide att førsøka anvanda den der bruden som landningsbana..Glad var jag och tuffade på..iaf 3,1 km motion idag..alltid ngt:)

I morgon SKA jag trena..jag blir tokig av att bara sova hela dagarna..jojo bara att inte gøra det då..men førsøk..Sengen er bra skøn att ligga i då man førsøker vakna till och øgonen går i kors..Planen er ett løppass på gymmet..vad det blir...det får jag se då jag kommer dit...Det viktigaste er att det blir något..

..inte vart det något långpass idag heller..fick en vag panikkansla i eftermiddag innan jag skulle på jobb men insåg att det kanske finns en mening med att jag bara sover hela dagarna-jag kanske behøver sova....denna vecka kommer æven vara en tuff vecka vad galler jobb..eller ja alla veckor har varit tuffa men denna vecka går jag 6 natter..phew..så beslutade mig att denna vecka får bli som den blir...jag dør inte av 1 vecka med lite traning..eller hur?? førra veckan var ju ratt så tuff ur traningssynpunkt så kanske bra att ha en lågintensiv vecka??

Dock skulle det kannas skønt med iaf 1 långpass och ett kvalitetspass..men det får jag se hur det blir med det..på måndag er jag åter hemma i sverige och tillbaka till rutiner och ordning..før som sagt..jag er en van av ordning...

idag børjade jag dagen kl 6 med frukost och sedan en fin promenad då T skulle resa hem och skulle ta flygbussen från stan. Nar jag kom hem gjorde jag mig i ordning for att springa långpass..skulle bara vila lite grann.. kl var 11 och bestamde att jag skulle vila till kl 1...hahahahahah...vaknade kl 5 øver 8 på kvellen!!!!!! Nåja..med tanke på hur jag flackat och fart under våren så behøvde jag nog vila..Kommer andock komma upp i øver 30 km løpning denna vecka samt x antal powerwalks så blir nog uppemot 60 km innan det er søndag..så ingen ide att få panik..flyttar bara långpasset till i morgon:)


førresten..jag gick en annan vag och klarade mig från måsen...

idag är det då time för långpass igen. Planen är att köra mellan 15-16 km. Blir dock även idag på löpband. Detta trots att jag hittat ett fint naturreservat att springa på. Why? Naturen måste väl vara finare än ett löpband. Jo absolut men tromsös natur består just nu av ilskna måsmammor som vaktar sina ungar och dessa måsar har hälsat på lite väl nära både mitt och andras huvuden för att jag ska känna mig trygg..Fast man kanske slår tidsrekord på milen med tanke på att man måste springa ifrån måsarna..Känns snart som om måsarna tar över och ändrar hela ekosystemet...kan man bli åtalad för att ha skjutit en mås eller får man medalj???

Nåja, de gör säkert  ngn nytta de med men inte iaf med att anfalla mig likt vildvittrorna..Så därför blir dagens pass som sagt på löpband. Dagen för övrigt började med frukost 06:00 och sedan morgonpromenad för att följa T till bussen..härligt att starta morgonen med en promenad :). Under dagen ska jag fundera ut en plan hur jag undviker den elaka måsen på gångstigen till jobbet. Dagen slutar med att moi går på nattjobb och förhoppningsvis inte blivit attackerad av den elaka måsen...

Igår blev då det planerade långpasset av. Tyvärr på löpband då jag ännu inte hittat ngn optimal slinga utomhus här. Finns prestvannet men hur kul att springa en slinga runtruntruntrunt....Då är det lika att springa på ett löpband...Planen var att springa ca 14-15 km i 7:15-7:30 tempo...började pinna på och för pannbenet och flåset blev det aldrig supertungt( visst hade jag toppar och dalar men aldrig så jag ville ge upp ..eller iof, ge upp finns inte på min världskarta..) men mina ben var som klumpar och mina blåsor gjorde sig tillkänna rätt så snabbt..menmen..var väl alldeles ypperligt läge att träna pannbenet så jag tuffade på..

Efter 6,5 km tog jag drickapaus på 120 sek och knaprade en dextrosol. höll på koka upp inne på gymmet ( kl var halv 6 men var fortf 20 grader ute och solen lyste på panoramafönstren) Fortsatte sedan tuffa på i 7:30 tempo fram till 11 km då jag ökade så jag tillslut hade ett tempo på 6:53. Lite snabbare än jag tänkt mig men kroppen svarade bra och för benen var det faktiskt lite skönare:)..

Tänkte köra 15 km men bestämde att 14,2 var lagom..var ju faktiskt distansrekord för mig och herr rune larsson har yttrat att man ska bara springa såpass långt och i ett lagom tempo så att man vill springa igen..Dvs inte all in...Så därför stannade jag vid 14,2 då jag kände att magen började kurra samt att jag fick en liten dipp..

14,2 km..det var ju inte så jobbigt trots allt..vad ska jag sikta på härnäst?? hmm tror det blir 16 km på måndag, fast då ska jag tejpa mina blåsor lite bättre än igår:)

Idag sken solen då jag vaknade och t solade i kortbyxor och linne på altan. Vi bestemde oss snabbt att packa ryggseckarna før att dra på tur. Målet var fjellheisen och storsteinen på 420 moh. Vel uppe så åt vi som tur var en kolhydrat och fettrik pastarett med glass før turen ner var inte en lett tur med en liten backe som alla norrmenn sagt. Jag skulle snarare benemna det som brant stup i 2 km som man behøvde sugkoppar på skorna før att klara av..Men det var en fin tur och benen och rumpan fick verkligen arbeta..Gavs inte många stunder før dessa muskelgrupper att vila. Ner vi vel kom ner till byn och skulle bege oss hemøver..en tur på 3 km, så var benen som spaghetti och vi nestan bad om uppørsbackar som vi tidigare svurit øver..allt før att få anvenda andra muskelgrupper.

Vel hemma så kom vi på att vi sen tidigare planerat køra MRL 30 minuter, och har vi sagt att vi ska gøra det så er det bara just do it!! Fast jag lovar att plankan och utfallen inte var så serskilt skøna idag..inte for att de brukar vara njutning annars heller men nu var det som brand i benen och sneda magmusklerna...Well, det gick ju bra.Duschade och kom sen på att jag hade ju en 3 km promenad till jobbet idag..damn...vill inte...menmen vad skulle jag gøra?? bara att dra på sig skorna och traska på. Idag blev det rekord och gick 3,04 km på 28 minuter!:)

I morgon har jag planlaggt før pannbensbyggande långpass- och som sagt...man ska inte tenka så mkt utan bara just do it :)

idag kom jag hem redan kvart øver 8. Jobbade ute på avdelningen och då slutar man tidigare. Fick promenadsællskap hem i form av T som också jobbat natt. Væl hemma så kunde jag inte sova efter mitt marathon i sømn dygnet innan. Somnade kl halv 11 och vaknade pigg kl halv 3..Førkylningen kenndes bara litegrann..yess...jag och t gav oss ut på byn och slutade med en promenad på 1 timme uppe på tromsøs høyder...Vel hemma kennde jag av trøttheten men insåg att jag skulle bli en trøttare om jag gick och la mig. Børjade med operation koffeinintag och efter 3 stora koppar och lite mat så børjade jag kenna mig i fas lagom till det var time att dra på jobb..i natt har jag lite mer att gøra men jag kenner patienten så då blir det lettare att arbeta.

I morgon hoppas jag kunna køra ett styrkeprogram och evt springa 4 km..men det tar jag i morgon..annars hægrar det uteblivna långpasset på torsdag eller fredag :) tænk att man kan længta efter något så mkt...

sitter på nattvakt med en teppt nese och ventar på att timmarna ska gå. Fortsatt lungt.. Hade som sagt tenkt trena igår men riklig snuva styrde om mina planer. Idag har jag dock mindre snuva och planerar att kunna trena på tisdag..OM jag er frisk dvs...Blev iaf en powerwalk på 3,1 km idag till jobbet och pulsen blev aldrig anstrengd och andningen var normal hela tiden så lurar på om det er allergi och inte en førkylning..memen 2 dagar utan trening må jag vel klara av...I morgon ska vi ta en tur med fjellheisen om det er klart vaer. Blir en åktur upp och promenad ner...Annars då?? jomenserruatt..Børjar få hemlengtan till sol och verme och normala rutiner...menmen...money makes the world go round..

ja hemska tider. Alldeles för länge sedan jag kluddat ner något. Ursäkt?? Tja SL har ju redan fått sig en känga av mig pga diverse snöoväder som de inte riktigt kunnat hantera, Trots att februari månad fortfarande räknas som vintermånad, så vi fortsätter väl att skylla på SL:) känns bra och giltig ursäkt...hahaha ne som sagt, har haft mycket med jobb, praktik och träning så haft svårt att pussla ihop alla delar. Som tidigare nämnts så är jag ju då anmäld till halvmaran i september och vid det här laget har ni kanske lärt er att jag inte gör ngt halvhjärtat utan all in!...

hur har det då gått?? Jodå.. Faktiskt 3e veckan som jag strikt hållt mig till schemat, detta trots en liten förkylning som spökat i början av denna vecka. Springer fortfarande inte snabbt, men en hastighet som jag just nu kan hantera bra utan att ramla ihop som en våt fläck i slutet av passen. Veckoupplägget just nu är 2 dgr intervallträning och 1 dag distansträning.Personligen tycker jag intervallerna är roligast då det är lättare att springa fort då man vet att det är under begränsad tid..Distanserna kan vara behagliga på sitt sätt...man får tid att rensa tankar och behöver inte fokusera så mycket på teknik och så.. Av veckans löpträning har jag kvar ett distanspass med mycket lätt löpning (LL). Just nu inte så laddad för det, men det hinner ändra sig till i morgon.

Nästa veckas träningsupplägg blir lite komprimerat då jag kommer vara borta to-sön. men kommer ungefär se ut så här:

måndag: Intervallträning, 5 x 2:30 min. LL varvat med 3 min gång. börja och sluta med 5 min. lätt gång
Body balance 55 minuter

Tisdag: Intervallträning. 6 x 1min. HL (hård löpning) varvat med 3 min. gång. börja och sluta med 5 min. lätt gång

Onsdag: "distans" 20 min. LL. börja och sluta med 5 min. lätt gång.
CrossFit 55 min.

Evt kan tisdagens pass hänga löst och då har jag reservplan:) slänger med löparpjucken å beger mig till den träningslokal som jag i stort sett bodde på under gymnasietiden...annars ersätts tisdagens pass med en långpromenad i helgen...förhoppningsvis med strålande sol som promenad kamrat :)

nehepp..nu måste jag röja i rövarkulan..på återseende om inte en allt för lång framtid..

Dessa två dagar har vi fått glädjas åt TVÅ guldmedaljer i os, samt 3 fina 4e platser..även om dessa 4e platser suger så in i h-vete, inte så mkt för oss åskådare som för de aktiva. Förtvivlan har vänts till hopp och plötsligt kanske detta os fick den tändvätska som behövdes. Om det sen var av ren ilska eller styrka. Tja det spelar ingen roll egentligen. För vi ska ha klart för oss. En os medalj är inte kattpiss, och OS gul betyder dessutom att du är bäst då det gäller. Du har lyckats toppa formen exakt och du har även förmågan att disponera din tävling så det är till din fördel. Nu hoppas jag ivinnerligt på att helena Jonsson får en medalj, för det är hon värd. Hon har varit överlägsen i vinter vad gäller skyttet och hon har klivit framåt i skidåkningen. Nu är det bara OS nerverna som hon har att brottas med..Marcus då..ja, länge sedan jag varit så imponerad av en enskild persons idrottsliga prestation...han har en förmåga att ta ut sig till max då det gäller och han, som gunde säger, tål sjuukt mkt smärta. För det ska vi nog ha klart för oss.Sötman av att tampas om OS medaljerna måste vinna över den smärta som de utstår då syran pumpar i kroppen..för annars..ja då hade de lika gärna kunna vara hemma...

Nog tjatat om os, min mjölksyra då?? jodå..den är på plats i vanlig ordning. Efter att nästan funderat vart den var efter gårdagens löppass så kom den tillbaka lagom mitt i dagens mump pass..så som det ska vara då...Vad gör då jag efter detta djävulspass?? tja en klok man, som jag hyser stark respekt för, sa för några år sen då jag gick in i väggen totalt efter 10 mil på cykel att det värsta du kan göra nu är att gå hem och vila. Jag gick inte hem och vilade utan plågade mig igenom en stilla jogg som knappast var vacker utan snarare såg ut som om jag behövde göra No2...u know...MEN jag hade inte såå ont i kroppen nästa dag. Sagt och gjort. Dumt att slopa vinnande koncept så drog på mig mina asics å gav mig ut på powerwalk..tänkte vara ute ca 1 timme, men efter att ha valsat runt i en halvtimme i ett industriområde så blev dessa 60 minuter till 90. Fördelen med detta vara att jag med gott samvete kunde äta en semla, en bit choklad och faktiskt också 2 glas vin...dessutom stressade jag upp morbror som på ren djävulskap tror jag släpade sig till gymmet bara för att..hahaha

Nehe...kanske man ska besöka lopplådan. Ska jobba i morgon och sen är det en tur på löpbandet som gäller. Får se om denne kloke man hade rätt..annars lär jag vakna med en grym träningsvärk i arla morgonstund..menmen..smärta är ju bara en högre grad av njutning..eller??