mitt 2010..
Tiden går fort och helt plötsligt så är det snart ett nytt år. Det här året har varit det mest händelserika året jag haft på länge. På gott och ont..Tänkte först summera året som gått i en löpande text men insåg att så mycket har hänt att det bara skulle bli rörigt. Istället så har jag valt ut godbitarna ur 2010, månad för månad...
JANUARI: kommer hem från en underbar resa i indien som har lärt mig enormt mycket. Har fått se och lära mig saker som jag skulle önska att alla andra också fick lära sig. Dock var det mer än en gång under resans gång som det skar i hjärtat..Resulterade i att jag skaffade ett fadderbarn i indien. Kanske mina pengar kan göra lite nytta...
Planen är att jag ska göra min sista praktik på utbildningen men skolan ville annat:/ hejhopp..här börjar månader av brevväxling och humöret går upp och ner...
FEBRUARI: Är inte arbetslös då jag fortfarande är skriven på programmet men inte heller student då jag inte bedriver studier..finfint denna byråkrati i välfärdens sverige..jomenserruatt...Tur att man har lite extrajobb som gör att man inte behöver ställa sig bland de hemlösa och köa för soppa(vilket jag gjorde på nyårsafton i new delhi...luktade gott och jag var hungrig...hade dessutom väldigt trevligt och kommer definitivt inte glömma det nyåret:)) Denna månad kan nog benämnas som skitmånad..ingen ork att ta tag i något och om jag skulle gjort det hade jag inte vetat vilken ände jag skulle börja..Inser att det inte går att ha det såhär..konditionen blir dessutom sämre. Bestämmer mig för att på allvar börja träna och innan jag ångrar mig så anmäler jag mig till stockholm halvmara..jag menar, 1 mil kan man plåga sig igenom men 2,1??neee...sagt och gjort.Märker resultat snabbt och får tillbaka livsgnistan..Tränar envist på 3 pass/vecka med den där djävulen på axeln som säger- du är ingen löpare..du är ingen löpare...men serru..det skiter jag i!
MARS: träningen tuffar på och jag börjar registrera mina pass som löpning och inte jogg..Vad nu skillnaden är tvista de lärde fortfarande om...Den sport jag hatat mest älskar jag nu villkorslöst!...bara jag skulle ta och skippa de där kraven på en själv så skulle det nog gå ännu bättre..Annars är denna månad en mellanmånad. Händer inte så mkt annat än att jag fortfarande inte fått återuppta mina studier och således får jaga jobb. En stress som tar bort lite av träningsresultaten om jag själv får gissa..Morbror fyller jämnt. Även mina kära vänner J & S passerar det berömda 30 strecket...Själv kan jag gotta mig i ungdomens gland liite till..
APRIL: En vulkan får sitt utbrott och lamslår hela världens flygtrafik..jojo..Så sårbara var vi...men de säger ju att man inte är starkare än den svagaste länken..Då vulkanen får sitt utbrott så befinner jag mig jobbandes vid porten till norra ishavet. En hemresa som skulle ta 4 timmar tar nu 48 timmar..men det gjorde mig inget..Varför irritera sig på saker jag ändå inte kan styra?? En annan när och kär vän passerar 30 strecket..Träningen flyter på och jag har äntligen kunnat börja springa utomhus..Springer dock fortfarande endast på de gamla vanliga stigarna som jag vet hur långa de är...
MAJ: Har klarat mig bra från förkylningar men maj månad så kom det, och det med besked. 3 veckor var jag sjuk med halsont och feber av och till...addera en rinnande snok på det..Hade planen att jag till vårruset skulle spräcka 30 min. gränsen på 5 km men börjar inse att det inte kommer att gå med den avsaknad av träning jag haft...tränar totalt 3 löppass på hela maj..menmen..det är dessa perioder pannben byggs tänkte jag..och jo..det var nog så..:) I maj så kliver även jag över 30 strecket- hur det kändes? tja..som vanligt..Dock alltid trevligt med fest och jösses vad många vi blev..av min krasslighet kändes nada.ehmm..vinpåverkan??? Av skolan fortfarande inget svar..jahapp...
JUNI: paniken över vad jag ska göra börjar åter igen krypa sig på. Endorfinerna av löpningen har tidigare dolt detta men med 1 månad utan träning så hinner man fundera mycket..Dock brukar jag alltid säga att det löser sig..och det gjorde det även denna gång..JUNI-AUGUSTI bedrevs i perioder i tromsö. Underbart sjukhus och underbar avdelning där jag kände att jag gick vidare och utvecklades i mitt yrke. En underbar känsla efter att ha känt att man stått och stampat ett tag...Nu kommer jag igång med löpningen igen och springer vårruset på 30:42...jajaja..vad är en bal på slottet...men nästa gång!..Införskaffar även en pulsklocka och antar att det bidrar till ökade träningsmängden...
JULI: andra jobbomgången i tromsö- och den där värmeböljan alla pratar om kan knappast ha nått tromsö...När jag kom i juni var det 2,6 plusgrader, nu har det kanske blivit 10 -12 grader iaf..brrr..träningen flyter dock på bra även om många pass blir på löpband då måsarna gjorde livet surt för en:( Springer för första gången längre än 10,5 km- Distansrekord med 14,2 km- tyvärr inne på löpband menmen..lyckan efter genomfört pass minns jag var stor!
AUGUSTI: sista jobbomgången i tromsö och träningen flyter på. Kommer äntligen under 30 minuters gränsen på 5 km!!! Fått klartecken att jag får fortsätta min utbildning till hösten..Hinner även vara lite i sthlm och umgås med vänner. Slår ytterligare distansrekord med 15 km...denna gång med fjälltopparna som följeslagare..snittempo 7:21..helt ok. Börjar även känna att ekonomin är på rätsida och unnar mig nya träningskläder:) Närmar sig slutspurten och jag drar på ytterligare en växel- springer kanske inte längre men i snitt mycket snabbare än tidigare...jag njuter! Hinner avverka tjejmilen men fast jag stod långt fram så avverkades den i gåtempo:/ sjukt mycket folk! Sandra gjorde premiär och gjorde bra ifrån sig! så nu är även hon biten av löparflugan :)
SEPTEMBER: Dagen D är äntligen här. Då jag ska springa för allt vad benen bär och ta den där medaljen. Målet som jag kämpat för sedan februari då jag sprang/gick 5 km på 39 minuter...Utan det målet i sikte och den träning det ledde till hade jag aldrig orkat med det år som varit- ett tufft år på många sätt..men det finns alltid en mening med allt brukar man ju säga...och det onda ledde till att jag fick en mycket bättre kondition än jag kunnat önska.. Hur var då känslan?? Ja jag var endorfinhög i 21 km och trodde inte det var sant. När jag fick medaljen så kom nästan en liten tår- och jag som tidigare suckat åt alla de som gråter då de går i mål...Nu inser jag varför...känslan av att ha åstadkommit ett uppsatt mål är stort- oavsett vad målet går ut på. Det stärker en som människa och utvecklar en...Studiemässigt då? Jo börjar min sista praktik och ett steg närmre examen..Kapar även min tid på 5 km ytterligare med 17 sekunder...Denna månad är underbar då jag umgås med nära och kära som jag inte hunnit med under sommaren samt att jag har en helt underbar praktikplats som gör att jag utvecklas dagligen. Både i mig själv och i min yrkesroll.
OKTOBER: en mellanmånad..löpträningen går på halvfart då jag saknar motivation och nya mål..Visst har jag mål och intentioner fastän halvmaran är avbetad, men orkar riktigt inte ta tag i det, Löppassen minskas till 1-2 per vecka för att ge utrymme för lite gruppass och styrka- något som min kropp behövde. Vikten börjar dock stadigt gå uppåt och jag styr om min kost. Skär ner på kolhydraterna då jag inte behöver ha dem som energi för långpass...
NOVEMBER: Praktiken slutar och har bara kvar min uppsats innan skolan är klar. Även denna månad får gruppassen vara i prioritet framför löpningen- allt för att inte tappa motivation att springa..Vikten går stadigt nedåt och jag mår bättre än på länge. Har även lite småjobb så jag behöver inte oroa mig för ekonomin ..skönt. Provar ett par jeans jag inte haft på 2 år och de sitter bra- dvs jag kan andas i dem :) Hinner även med några resor norröver
DECEMBER: Vikten fortsätter nedåt och träningen flyter på bra, känner mig dock halvkrasslig av och till. En förkylning som inte vill bryta ut kan vara såå irriterande. Stretar på ändock fast mer för att jag ska och inte för att jag vill träna. Menmen..kan inte vara roligt jämt. Hinner även med lite roliga jobb på bla nobelfesten och med kliniska prövningar. Har även lite glöggmingel och försöker komma i julstämning..Hinner även beta av ett libanesiskt julbord dagarna innan avfärd norröver. Hinner precis hem till mor & far med tåget innan "snökaoset" bryter ut..Dagarna efter hemkomst bryter förkylningen ut. I 6 veckor har jag väntat på förkylningen och äntligen kom den- och det med råge. December lär vi minnas som den snörikaste och kallaste månad på länge. I georgia föll snö, vilket de inte haft på 128 år. New york fick 75 cm snö på 12 timmar. Moskva fick en isstorm..Seine svämmar över..Andra länder fick värmebölja. I norra sverige verkar vintern ha varit mest skonsam även om temperaturen stundtals kryper ner mot 30 strecket..
Jaha..det här var då mitt 2010..Snart är året över och ett nytt börjar..2011 har jag några saker som jag redan planerat medans det andra får vara oskrivet..
JANUARI: kommer hem från en underbar resa i indien som har lärt mig enormt mycket. Har fått se och lära mig saker som jag skulle önska att alla andra också fick lära sig. Dock var det mer än en gång under resans gång som det skar i hjärtat..Resulterade i att jag skaffade ett fadderbarn i indien. Kanske mina pengar kan göra lite nytta...
Planen är att jag ska göra min sista praktik på utbildningen men skolan ville annat:/ hejhopp..här börjar månader av brevväxling och humöret går upp och ner...
FEBRUARI: Är inte arbetslös då jag fortfarande är skriven på programmet men inte heller student då jag inte bedriver studier..finfint denna byråkrati i välfärdens sverige..jomenserruatt...Tur att man har lite extrajobb som gör att man inte behöver ställa sig bland de hemlösa och köa för soppa(vilket jag gjorde på nyårsafton i new delhi...luktade gott och jag var hungrig...hade dessutom väldigt trevligt och kommer definitivt inte glömma det nyåret:)) Denna månad kan nog benämnas som skitmånad..ingen ork att ta tag i något och om jag skulle gjort det hade jag inte vetat vilken ände jag skulle börja..Inser att det inte går att ha det såhär..konditionen blir dessutom sämre. Bestämmer mig för att på allvar börja träna och innan jag ångrar mig så anmäler jag mig till stockholm halvmara..jag menar, 1 mil kan man plåga sig igenom men 2,1??neee...sagt och gjort.Märker resultat snabbt och får tillbaka livsgnistan..Tränar envist på 3 pass/vecka med den där djävulen på axeln som säger- du är ingen löpare..du är ingen löpare...men serru..det skiter jag i!
MARS: träningen tuffar på och jag börjar registrera mina pass som löpning och inte jogg..Vad nu skillnaden är tvista de lärde fortfarande om...Den sport jag hatat mest älskar jag nu villkorslöst!...bara jag skulle ta och skippa de där kraven på en själv så skulle det nog gå ännu bättre..Annars är denna månad en mellanmånad. Händer inte så mkt annat än att jag fortfarande inte fått återuppta mina studier och således får jaga jobb. En stress som tar bort lite av träningsresultaten om jag själv får gissa..Morbror fyller jämnt. Även mina kära vänner J & S passerar det berömda 30 strecket...Själv kan jag gotta mig i ungdomens gland liite till..
APRIL: En vulkan får sitt utbrott och lamslår hela världens flygtrafik..jojo..Så sårbara var vi...men de säger ju att man inte är starkare än den svagaste länken..Då vulkanen får sitt utbrott så befinner jag mig jobbandes vid porten till norra ishavet. En hemresa som skulle ta 4 timmar tar nu 48 timmar..men det gjorde mig inget..Varför irritera sig på saker jag ändå inte kan styra?? En annan när och kär vän passerar 30 strecket..Träningen flyter på och jag har äntligen kunnat börja springa utomhus..Springer dock fortfarande endast på de gamla vanliga stigarna som jag vet hur långa de är...
MAJ: Har klarat mig bra från förkylningar men maj månad så kom det, och det med besked. 3 veckor var jag sjuk med halsont och feber av och till...addera en rinnande snok på det..Hade planen att jag till vårruset skulle spräcka 30 min. gränsen på 5 km men börjar inse att det inte kommer att gå med den avsaknad av träning jag haft...tränar totalt 3 löppass på hela maj..menmen..det är dessa perioder pannben byggs tänkte jag..och jo..det var nog så..:) I maj så kliver även jag över 30 strecket- hur det kändes? tja..som vanligt..Dock alltid trevligt med fest och jösses vad många vi blev..av min krasslighet kändes nada.ehmm..vinpåverkan??? Av skolan fortfarande inget svar..jahapp...
JUNI: paniken över vad jag ska göra börjar åter igen krypa sig på. Endorfinerna av löpningen har tidigare dolt detta men med 1 månad utan träning så hinner man fundera mycket..Dock brukar jag alltid säga att det löser sig..och det gjorde det även denna gång..JUNI-AUGUSTI bedrevs i perioder i tromsö. Underbart sjukhus och underbar avdelning där jag kände att jag gick vidare och utvecklades i mitt yrke. En underbar känsla efter att ha känt att man stått och stampat ett tag...Nu kommer jag igång med löpningen igen och springer vårruset på 30:42...jajaja..vad är en bal på slottet...men nästa gång!..Införskaffar även en pulsklocka och antar att det bidrar till ökade träningsmängden...
JULI: andra jobbomgången i tromsö- och den där värmeböljan alla pratar om kan knappast ha nått tromsö...När jag kom i juni var det 2,6 plusgrader, nu har det kanske blivit 10 -12 grader iaf..brrr..träningen flyter dock på bra även om många pass blir på löpband då måsarna gjorde livet surt för en:( Springer för första gången längre än 10,5 km- Distansrekord med 14,2 km- tyvärr inne på löpband menmen..lyckan efter genomfört pass minns jag var stor!
AUGUSTI: sista jobbomgången i tromsö och träningen flyter på. Kommer äntligen under 30 minuters gränsen på 5 km!!! Fått klartecken att jag får fortsätta min utbildning till hösten..Hinner även vara lite i sthlm och umgås med vänner. Slår ytterligare distansrekord med 15 km...denna gång med fjälltopparna som följeslagare..snittempo 7:21..helt ok. Börjar även känna att ekonomin är på rätsida och unnar mig nya träningskläder:) Närmar sig slutspurten och jag drar på ytterligare en växel- springer kanske inte längre men i snitt mycket snabbare än tidigare...jag njuter! Hinner avverka tjejmilen men fast jag stod långt fram så avverkades den i gåtempo:/ sjukt mycket folk! Sandra gjorde premiär och gjorde bra ifrån sig! så nu är även hon biten av löparflugan :)
SEPTEMBER: Dagen D är äntligen här. Då jag ska springa för allt vad benen bär och ta den där medaljen. Målet som jag kämpat för sedan februari då jag sprang/gick 5 km på 39 minuter...Utan det målet i sikte och den träning det ledde till hade jag aldrig orkat med det år som varit- ett tufft år på många sätt..men det finns alltid en mening med allt brukar man ju säga...och det onda ledde till att jag fick en mycket bättre kondition än jag kunnat önska.. Hur var då känslan?? Ja jag var endorfinhög i 21 km och trodde inte det var sant. När jag fick medaljen så kom nästan en liten tår- och jag som tidigare suckat åt alla de som gråter då de går i mål...Nu inser jag varför...känslan av att ha åstadkommit ett uppsatt mål är stort- oavsett vad målet går ut på. Det stärker en som människa och utvecklar en...Studiemässigt då? Jo börjar min sista praktik och ett steg närmre examen..Kapar även min tid på 5 km ytterligare med 17 sekunder...Denna månad är underbar då jag umgås med nära och kära som jag inte hunnit med under sommaren samt att jag har en helt underbar praktikplats som gör att jag utvecklas dagligen. Både i mig själv och i min yrkesroll.
OKTOBER: en mellanmånad..löpträningen går på halvfart då jag saknar motivation och nya mål..Visst har jag mål och intentioner fastän halvmaran är avbetad, men orkar riktigt inte ta tag i det, Löppassen minskas till 1-2 per vecka för att ge utrymme för lite gruppass och styrka- något som min kropp behövde. Vikten börjar dock stadigt gå uppåt och jag styr om min kost. Skär ner på kolhydraterna då jag inte behöver ha dem som energi för långpass...
NOVEMBER: Praktiken slutar och har bara kvar min uppsats innan skolan är klar. Även denna månad får gruppassen vara i prioritet framför löpningen- allt för att inte tappa motivation att springa..Vikten går stadigt nedåt och jag mår bättre än på länge. Har även lite småjobb så jag behöver inte oroa mig för ekonomin ..skönt. Provar ett par jeans jag inte haft på 2 år och de sitter bra- dvs jag kan andas i dem :) Hinner även med några resor norröver
DECEMBER: Vikten fortsätter nedåt och träningen flyter på bra, känner mig dock halvkrasslig av och till. En förkylning som inte vill bryta ut kan vara såå irriterande. Stretar på ändock fast mer för att jag ska och inte för att jag vill träna. Menmen..kan inte vara roligt jämt. Hinner även med lite roliga jobb på bla nobelfesten och med kliniska prövningar. Har även lite glöggmingel och försöker komma i julstämning..Hinner även beta av ett libanesiskt julbord dagarna innan avfärd norröver. Hinner precis hem till mor & far med tåget innan "snökaoset" bryter ut..Dagarna efter hemkomst bryter förkylningen ut. I 6 veckor har jag väntat på förkylningen och äntligen kom den- och det med råge. December lär vi minnas som den snörikaste och kallaste månad på länge. I georgia föll snö, vilket de inte haft på 128 år. New york fick 75 cm snö på 12 timmar. Moskva fick en isstorm..Seine svämmar över..Andra länder fick värmebölja. I norra sverige verkar vintern ha varit mest skonsam även om temperaturen stundtals kryper ner mot 30 strecket..
Jaha..det här var då mitt 2010..Snart är året över och ett nytt börjar..2011 har jag några saker som jag redan planerat medans det andra får vara oskrivet..
0
Allmänt
2010-12-28 
18:45:03
